Tänk om man hade kunnat spola tillbaka till början på året. Då hade jag kunnat tacka nej till att bli gästbloggare i Ettan. Det hade ju gått så bra för Bååth och för Kontinen tidigare år. Blir ju helt perfekt att rida på den vågen… Idiot, men man lever och lär.
Innan jag börjar gnälla så är det väl på sin plats att börja i lite mer positiv bemärkelse.
Från en IFK:are till en annan, grattis Norrköping till Allsvenskan 2027! Laget, staden, kanske till och med ekonomin verkar ha vaknat till liv och ska man chocka med en topplacering direkt redan nästa år? Hatten av Eldar, Henrik och co. till välförtjänta resultat.
Grattis till FOC:en, Skiljebo, Husqvarna, Karlskrona, Landvetter och Kubiken som vi välkomnar till Ettan 2027. En av platserna är vår till låns, slit den med hälsan. Blir fina derbyn i Sundsvall nästa år.
Stort grattis TFF och FC Sthlm till Superettan 2027
”Jag ska inte ljuga”, kan inte påstå att jag har särskilt stor kunskap om Ettan Södras vinnare, men utåt sett har man gått från klarhet till klarhet och vinner serien som bästa lag i landet sett till antal poäng. Trelleborgs FF ska väl rimligen vara i Superettan och nu har man tagit sig tillbaka dit på ett imponerande stabilt sätt. Granen pekade ut en väg och den följdes finfint. Något som också bekräftas om man tittar på flertalet statistiska parametrar.
Desto mer har jag i den norra serien kunnat följa FC Stockholm genom åren. Process. Målsättning. Inte vika av utan fortsätta framåt. Det känns lite som att när jag väl vant mig vid och accepterat FC i Ettan då smet man i väg. Det skulle till slut hända och det hade kunnat hända något av alla åren sedan FC vann Division 2. Projektet har talat för sig själv på det sättet. Det är alltid svårt att vinna en serie men något som underlättar är om man har gjort det förut. Det har både laget och Kirre (Kiarash Livani) gjort tidigare. Känns på tiden att Stockholm har ett lag i Superettan igen.
Likt Umeå och Nordic så vinner man serien det året man kanske minst pratat om det och förväntats göra det. Pres(s)tation… gör vad ni vill av det.
Kvaldags!
Helt fantastiskt att kunna få en sista omgång med så mycket på spel mellan Arlanda, AFC och Enköping i Norra och mellan Lunds BK och Hässleholm i Södra. Det blev till slut Enköping och Lunds BK. Lagen som på förhand behövde passera. Kvalen brukar vara tuffa för lagen som blickar uppåt men från Södra är det ändå lite speciellt då Norrby står på andra sidan. Lagen känner till varandra och möttes ju kontinuerligt redan ifjol. Ska Lunds BK överraska och gå upp på samma manér som Norrby själva gjorde senast?
Enköping möter Örebro som man måste säga är erfarna i situationen. Det bör vara en fördel över två matcher. Enköping har bevisligen en stark moral på sin sida där man visat gång på gång att man kan ta poäng oavsett matchbilder.
I kvalet upp till Ettan har vi en krigare i Enskede som i år återigen tagit sig till ett avgörande. På samma sätt är det svårt att över två matcher ta sig förbi tempot Ettanlagen i regel kommer med. Vasalund förväntas lösa detta. Eskilsminne likaså mot Skara.
En dåres försvarstal
Men, bloggen kan inte bara handla om alla andra (vinnare)…
Hur åkte vi ut? Ja, vi förlorade 20 av 30 matcher. Bland annat två gånger mot kvalspelande Enköping. Vi möttes första omgången och matchen avgjordes i 89:e. Returmötet vill jag inte ens kommentera utöver Hadi Noori som blixtrade till. Vi mötte AFC och tappade 4-0 till 4-4 på övertid. 11 uddamålsförluster. Umeå borta 2-0 till 2-2 i 93:e och 97:e. Noterbart är att matchen skulle spelas med 5 min tilläggstid. 23 skott mot Arlanda borta men förlust 0-1. Över 30 matcher kommer alla lag att ha enstaka sådana matcher där allt möjligt händer. Men i år har det varit en regel snarare än undantag i IFK Stocksund.
Under året har två spelare över 21 år kunnat starta över hälften av matcherna i Rhawi och Lager. Övriga har varit otursdrabbade och bristen på ”erfarenhet och rutin” kan mycket väl kostat oss många avgörande beslut i slutskedet av matcherna.
Vi gör fler och släpper in färre mål än ifjol som då räckte till en 12:e plats.
Vi har högst xP diff 36,5 vs inspelade 18 poäng i serien. Poäng som i sig själv hade räckt till kvalplats. 2024 hade Västerås en identisk käftsmäll när man åkte ur Allsvenskan. Det går att sätta i perspektiv till norra seriens tre lag som slogs om kvalet till Superettan in till sista omgången.
AFC 39,8 xP
Arlanda 38,7 xP
Enköping 34,9 XP
IFK har tredje högst xG i norra serien efter HTFF och Umeå.
IFK är det laget i serien tillsammans med Vasalund som har störst negativ diff (12 mål) mellan förväntade insläppta mål och faktiska insläppta mål. Bland övriga lag ligger siffrorna rätt stadigt nära varandra.
IFK är femte bästa lag i serien med flest passningar i förhållande till motståndaren i offensiv sista tredjedel.
IFK är andra bästa lag sett till skott på mål % i serien.
IFK har tredje mest touch i offensiv box efter HTFF och FC Stockholm.
IFK har tillsammans med Umeå flest 1v1 offensiva dribblingar.
IFK slår sjätte flest och har fjärde bäst passningsprocent i serien.
IFK är sist i hela serien sett till antal inlägg och tredje sist i avslut på huvudet.
IFK är sämst på att spela in bollen direkt i off sista tredjedel men tredje bäst i % lyckade försök. Där vill jag lyfta FC Stockholm och HTFF som är lagen som är bäst på båda. Dvs slår flest bollar och faktiskt har lyckade utfall.
IFK i är laget i hela Ettan som motståndare har tagit flest frisparkar mot tillsammans med SFK och KB strax bakom. Samtidigt är vi med endast HTFF före, det laget i hela Ettan som har orsakat minst frisparkar. I termer av duellspel och momentum i en match vid avgörande situationer så kan man anta att det påverkar.
Så varför åkte vi ut? Ja, vi förlorade 20 av 30 matcher. Det går inte att blunda för och med 30 omgångar så åker man ut rättvist oavsett hur mycket tur eller otur laget har haft. Chanserna har funnits och tar man inte chansen själv så gör någon annan det. Det är så det ska vara.
Däremot så tror jag ovan siffror ändå är relevanta inte minst för vår egen interna utvärdering men förhoppningsvis också för andra verksamheter att begrunda och lära av när man planerar för sina projekt framöver.
För IFK Stocksunds del har ändå året bjudit på en 16-åring (Alexander Johansson) som gått hela vägen från fotbollsskola till Allsvenskan, sex spelare som är med i Morgondagens stjärnor. 17 spelare från akademin (uppflyttade i år eller historiskt) har under året tillhört herrverksamheten. 10 försäljningar under klubbens fyra år i Ettan som skapar förutsättningar för klubbens verksamhet att fortsätta få upp ungdomar genom akademin till elitfotbollen. Vidare har vi kunnat konstatera att även talangfulla spelare utifrån fått en utvecklande och förberedande språngbräda upp till nästa steg. Klubben har lärt sig mycket av att vara i Ettan och kommer säkerligen att vara där snart igen.
På återseende.
Tack & Vamos!
Adam Gürsoy
Foto: Pixnow.se