190524 Riksidrottsförbundets, SISU:s, riksidrottsmötets och svenska flaggan under dag ett av riksidrottsmötet den 24 maj 2019 i Jönköping. Foto: Mathias Bergeld / BILDBYRÅN / Cop 200

Denna artikel är ursprungligen publicerad på DN Debatt som en replik till Björn Eriksson, ordförande Riksidrottsförbundet.

Riksidrottsförbundet visar inte lyhördhet för och driver de frågor som är helt centrala för den betydelsefulla del av idrotten som är elit och kommersiell.

Riksidrottsförbundets (RF) bas Björn Eriksson skriver i sin debattartikel att idrotten behöver ytterligare 2–6 miljarder i pandemistöd. Där saknas tyvärr helt argumentation kopplat till den näring den kommersiella elitidrotten utgör. Såväl RF som regeringen och myndigheter, som Folkhälsomyndigheten (FHM), måste arbeta mer tillsammans med de kommersiella elitidrotternas företrädare.

Björn Eriksson och RF tar plats som hela svensk idrotts företrädare i alla sammanhang. På ett plan är det naturligt; man organiserar dryga 70 specialförbund inom idrotten. Men det är också problematiskt, eftersom RF inte tillräckligt förstår, visar lyhördhet för och driver de frågor som är helt centrala för den betydelsefulla del av idrotten som är elit och kommersiell.

Den kommersiella elitidrotten omsätter många miljarder och är en verksamhet som till exempel mediebranschen är starkt beroende av. Det är en professionell näring. Det finns likheter i hur pandemin slår mot breddidrott och kommersiell elitidrott, men också en rad områden som är specifika för den kommersiella elitidrotten. När RF gör anspråk på att vara den enda aktör regeringen talar med inom idrotten och även fördelar stödpengarna, skapar detta en knepig situation för den kommersiella elitidrotten.

Då regeringen skickade ut den nya pandemilagen på remiss till 129 instanser, var RF den enda remissinstansen inom idrotten. Fotbollen, som svarar för en tredjedel av all idrottsaktivitet i landet, var inte remissinstans, inte heller intresseorganisationerna för de stora kommersiella idrotterna som fotbollens SEF, EFD, och Ettanfotboll, hockeyns SHL och Hockeyallsvenskan eller innebandyns Superliga, med flera.

Det kan också konstateras att det tog tio månader att få till stånd ett direkt möte mellan Sveriges största kommersiella idrott, fotbollen, och FHM för att diskutera publikfrågan, som är central för elitfotbollen. Detta säger väldigt mycket om den brist på insikt – och kanske vilja – som finns hos politiker och myndigheter.

I den kommande processen kring hur man ska hantera pandemin är det önskvärt att såväl RF som politiker och myndigheter bättre involverar den kommersiella idrottens företrädare och det hade därför varit önskvärt om Björn Erikssons artikel också adresserat den kommersiella elitidrottens situation och behov. Pandemin har tydligt visat att vi måste hjälpas åt att utbilda politiker och myndigheter. Vi behöver nu inför samtal med myndigheter och politiker mer samverkan och delaktighet, med och mellan de olika delarna av idrotten. Intresseorganisationerna i den kommersiella elitidrotten utgör där en stor resurs som RF bättre borde kunna ta tillvara.

Ettanfotbolls ordförande Johan Englund. Foto: Ettanfotboll

När vi är igenom det akuta läget skulle det också vara önskvärt med en dialog om den kommersiella idrottens representation i RF: hur man på bästa sätt ska tillvarata såväl bredd som eliten, med dess anställda och dess stora betydelse ur närings- och underhållningsperspektiv.

Björn Eriksson har helt rätt i att pandemin inte är över, att konsekvenserna för idrotten är mycket svåra och att kompensationen till idrotten behöver bli större. Elitföreningar tvingas nu söka akut kommunalt stöd, som till exempel Karlstad fotboll i Ettan, som kvartal 2 och 3 år 2020 bara fick 7.000 kronor i RF-stöd.

I dagarna blev känt att regeringen och stödpartierna kommit överens om att verksamheter som begränsats av pandemilagen ska kunna få upp till 100 procent kompensation. Regeringen har valt bort möjligheten att inkludera idrotten i pandemilagen. I stället står de stenhårda extralagarna i ordningslagen kvar, utan vidhängande kompensation.

Det enda rimliga är att vi från idrotten – den kommersiella idrotten och RF ihop – kräver staten på full kompensation för de enorma ekonomiska konsekvenser som nedstängningar och näringsförbud för idrotten medfört.

För såväl bredd som kommersiell elitidrott.

Johan Englund,

Ordförande Intresseorganisationen Ettanfotboll