Philip Andersson, Landskrona BoIS. Foto: Bildbyrån

Philip Andersson är mittback och lagkapten i Landskrona BoIS. Säsongen 2019 blev han utsedd till årets försvarare i Ettan. Den gångna säsongen var en stark säsong för skåningarna men slutade i moll när man i det avgörande kvalet till Superettan föll mot Östers IF. Inför 2020 laddar Di Randige om och det finns bara ett mål i sikte – serieseger.

Teckomatorp är en liten ort belägen utanför Landskrona på den skånska myllan. Orten, som har strax under ett par tusen invånare, har genom åren utvecklat en särskild koppling till Landskrona BoIS. Fotbollsprofiler såsom Andreas Jakobsson och Håkan Söderstjerna har under 90- och 00-talen tagit sig från Teckomatorps SK till spel i Landskrona BoIS. Under 10-talet, och nu även 20-talet, förs den traditionen vidare av Philip Andersson.

Andersson är född 1992 och sedan 2007 har han tillhört Landskrona BoIS. 2008 tog han steget upp i a-laget och bortsett från en utlåning till Kristianstad FF säsongen 2011 har han spelat samtliga säsonger mellan åren 2008-2019 för BoIS.

Säsongen 2019 slutade med att Landskrona fick se sig besegrade av Östers IF i den avgörande kvalmatchen till Superettan. BoIS hade stått för en fin prestation på hemmaplan men föll borta mot smålänningarna. Det har gått några månader sedan förlusten i kvalet, men det är fortfarande någonting som tynger den 27-årige lagkaptenen.

– Det är klart att det är tungt att se tillbaka på, säger Andersson och fortsätter, det kändes som att vi var väldigt nära, framförallt efter hemmamatchen.

– Borta blev det ett nummer för stort, men ja, det är två matcher men samtidigt tycker jag att vi gör en otroligt bra höst. Hela hösten ska man ta med sig in till 2020.

Landskronas sommar och höst var nästan så stark som den kan bli. Inte en förlust mellan den 24 juni till den sista seriematchen den 2:a november. Höstsäsongen ska laget, enligt Andersson, vara mycket nöjda med och nöjd är han själv, även om säsongen inte riktigt uppfyllde den målsättning som han själv strävade mot.

– Min egen målsättning var att vi skulle gå upp, jag tycker att vi hade bra förutsättningar, men vi fick en tung vår samtidigt som vi hade många nya spelare och nya tränare. Allting skulle sätta sig, vilket jag tycker att det gjorde precis innan sommaren, men förhoppningen var en bättre placering vid sommaren för att kunna utmana Ljungskile på ett annat sätt. 

Ljungskile SK vann Ettan södra 2019 med åtta poäng mer än Landskronas 58 poäng. Säsongen 2020 ska som sagt, om det går Landskronas väg, avslutas med ett avancemang till Superettan och laget är sedan två veckor tillbaka igång med träningen inför den kommande säsongen. Under hösten stod det klart att Andersson förlängde sitt kontrakt med klubben trots att det ryktades om bud från allsvenska klubbar. Det passar helt enkelt in väldigt bra i Anderssons livssituation att stanna kvar i Landskrona, dessutom trivs han väl i klubben som har varit hans hem i över tio år. 

Med så många år i ryggen i en och samma förening uppstår av förklarliga skäl en naturligt stark koppling mellan förening, spelare och supportrar. Det är ett band som är uppskattat.

– Det är ganska tydligt när man har varit här i över tio år. Man känner en stark kärlek till klubben, personal runtomkring och supportrar, det är en relation som byggs upp, uttrycker Andersson angående sina känslor för klubben. Den kärlek han själv får tillbaka från supportrarna talar han gott om:

– Den kärlek man får från dem är härlig, man märker verkligen deras uppskattning.  

Philip Andersson kan närmast beskrivas som en spelande supporter, under uppväxtåren såg han upp till tidigare nämnda Teckomatorp-produkter såsom Håkan Söderstjerna och Andreas Jakobsson. Landskrona BoIS resa genom seriesystemet har han följt från sidan sedan barndomen till att själv delta i resan innanför de kritade linjerna. För många är Landskrona BoIS en klassisk, skånsk förening och tillhör man Anderssons generation är man van vid att se Landskrona i en högre division. Är det där, i Superettan eller Allsvenskan, som föreningen hör hemma? Anderssons syn på saken är splittrad mellan realitet och vision.

– Vi har pendlat en del de senaste åren, mellan Superettan och Ettan. Jag tycker ändå att resultaten visar att vi inte är tillräckligt bra för Superettan, samtidigt känns det som att vi är för bra för Ettan och vår strävan ska vara att minst ligga i Superettan och sedan ta det därifrån. Jämför man med övriga föreningar i Ettan har vi bäst förutsättningar, svarar Andersson. 

Landskronas trupp ser i dagsläget väldigt lik ut den trupp som kom tvåa i fjol. Tränarparet Billy Magnusson och Max Mölder har nu haft laget i ett år. Två förutsättningar som Landskronas lagkapten håller som viktiga för att kunna förverkliga drömmen om avancemang 2020.

– Jag tycker att vi har en bra känsla i truppen. Vi har tappat tre-fyra spelare och ersatt med något liknande. Truppen ser likadan ut, tränarstaben är likadan. Vi har ett litet försprång i år, ingenting är nytt och vi kan fortsätta jobba vidare på det vi skapade förra året.

Så är alla i laget med nu på att det är avancemang som gäller för 2020?

– Det tror jag, det hoppas jag i alla fall. Vi har inte gått igenom en målsättning men om jag talar för mig själv är det så. 

– Det är lätt att snacka, men nu känner jag att vi har visat vad vi går för. 

Tränare Billy Magnusson var ju ny förra året, vilken betydelse skulle du säga att han har för laget?

– Han har stor betydelse, han har varit i föreningen tidigare, känner spelare och supportrar. Han och Max är tydliga med hur de vill spela, sen tycker jag att de även har fått in en bra ledarstab med fystränare och sjukgymnast, det har en stor påverkan, säger Andersson. 

2019 anordnade Ettanfotboll en prismiddag där Philip Andersson blev utsedd till årets försvarare i Ettan. Fler utmärkelser tillföll Landskrona BoIS. Amr Kaddoura blev utsedd till årets målvakt, 18-årige Kevin Jensen blev årets talang och Filip Olsson stod för årets mål. Till allstar-matchen Morgondagens Stjärnor mönstrade Landskrona tre talanger, tidigare nämnda Kevin Jensen och Filip Olsson samt Jacob Ondrejka. Ondrejka blev under vintern värvad till IF Elfsborg i Allsvenskan. Andersson har själv gått vägen som ung till rutinerad spelare hos Landskrona BoIS och han hyllar föreningens förmåga att utveckla egna produkter.

– Det tycker jag att de gör bra, nu är vi en sits där vi inte kan köpa in elva nya spelare. Ur ett långsiktigt perspektiv är det bra och hållbart för att kunna ta nästa steg. Sen är det väldigt kul att när man har tre såna spelare så kan det gå väldigt fort om man jobbar rätt. 

Vad gjorde du rätt när du blev utsedd till Ettans bästa försvarare 2019?

– Det är främst att jag gjort en stabil säsong, många stabila matcher och har hållit en jämn nivå. Man påverkas av hur det går för laget. Går det bra för laget går det lättare för en själv också. 

Amr Kaddoura blev ju årets målvakt när ni enbart släppte in 19 mål under säsongen. Är försvaret er starkaste lagdel?

– Ja det kan man säga. Sen börjar ju försvaret uppifrån, man ser vilket jobb våra anfallare lägger ned försvarsmässigt, så det är inte bara målvakt och backlinje, det går hela vägen uppifrån. Vår defensiva mittfältare Måns Ekvall gör också ett fantastiskt jobb.

Spelar ni med hög press eller hur ser er spelidé ut?

– Det är lite varierat, vi försöker ligga ganska högt och pressa, men det är varierat, vi kan låsa motståndarna direkt eller låta dem spela för att sen kliva på.

Till sist, har du några avslutande ord om vad vi kan förvänta oss från Landskrona BoIS säsongen 2020. Vad kommer vi att få se på planen?

– Jag förväntar mig att det blir som i höstas, ett lag som vill spela fotboll och ha mycket boll och sen ska vi försöka vinna majoriteten av matcherna, avslutar Andersson. 

***

Philip Andersson har varit med på resan ned från Superettan till Ettan två gånger om, det återstår att se om lojale Andersson får chansen att representera sitt Landskrona högre upp i seriesystemet ännu en gång i framtiden. 

Ettanfotboll tackar för intervjun och önskar Andersson en god försäsong!