180823 Torns tränare Richard Ringhov under fotbollsmatchen i Svenska cupen mellan Torn och IFK Göteborg den 23 augusti 2018 i Lund. Foto: Mathilda Ahlberg / BILDBYRÅN / Cop 178 /

I över tio år har Richard Ringhov stått vid sidlinjen och fört skånska Torns IF uppåt genom seriesystemet. Från spel i division 4 till att i år göra sin tredje säsong i Ettan södra. Nu laddar Ringhov och laget upp inför den säsong som vi alla har väntat så länge på och trotjänaren både hoppas och tror på en topplacering.
– Jag hoppas verkligen att vi kan blanda oss in i topp fyra, jag hoppas och tror det. Inser spelarna vad som krävs och vi får en bra start är vi nog med, säger Richard Ringhov.

Nyligen släpptes en rapport över hur många tränare ett lag har under en given period. Rapporten, som utgick från perioden 2015-2019, visade att en tränare i genomsnitt leder sitt lag i 40 matcher. Statistiken är inhämtad från 84 högstaligor i världen. Snittantalet tränare i Sverige och allsvenskan är 2,6 tränare per klubb och fem år, ett väldigt lågt snitt internationellt. 
Richard Ringhov är nu inne på sitt tolfte år som tränare för Torns IF.
– Jag kom till Torn när vi låg i division 4, det året vann vi och året därpå vann vi division 3. Sedan blev det sju år i division 2 där vi i princip tog steg hela tiden, berättar Ringhov.

Innan åren i Torns IF hade Richard redan en lång historia med fotbollen. Som spelare har han representerat Lunds BK och Staffanstorps GIF och när han blev pappa lockade tränarrollen allt mer. Han blev assisterande tränare till MFF-bekantingen Anders “Puskas” Ljungberg i Staffanstorp i sex år innan han själv tog över rollen som huvudtränare de två efterföljande åren. Därefter blev det Lunds BK där han agerade assisterande i fyra år och där laget bara var ett mål ifrån kval till superettan. 
Med tiden började fotbollen kännas allt mer tidskrävande och Richard valde att växla ned en aning. Han gick till Marieholms IS, där han trivdes bra, innan han till slut hamnade i Torns IF.

Intervjun med Richard har knappt börjat innan han talar sig varm om föreningen. Han får frågan om han tycker att Torns IF har genomgått en större förändring under hans tid i klubben. Det tycker han inte, snarare är det så att föreningen har behållit sin identitet. Någonting som han lägger stor vikt vid för att förklara framfarten genom seriesystemet.
– Klubben har oerhört tydligt behållit sin identitet. Klubben bygger på ideella krafter och det är oerhört värmande i själen när vi en lördagkväll har 25-30 “tornare” som ser till att arrangemangen fungerar, säger Ringhov och fortsätter:
– I grund och botten har man bevarat den identitet som gäller för att bygga klubben och sen har vi haft samma identitet på spelarna som vi har knutit till oss.

Richard nämner någonting som han kallar för “Torn-andan” och utvecklar vad han menar tillsammans med ett exempel.
– Har man inte passat in i det så har det varit bättre att vara ärlig som tränare och säga att det här blir inte bra. Det är viktigt att klubbarna inte blir desperata och säger ja till alla utan ser till att spelarna passar in. Där har vi varit extremt tydliga gentemot nya spelare.
– Ta Astrit Sulejmanis resa. Han tog Varberg till allsvenskan. Han kom till Torns IF året innan med stukat självförtroende och tyckte att fotbollen var tråkig. Under säsongen fick han upp ögonen och bidrog extremt mycket till vår fantastiska säsong och det han bidrog med är vad vi står för – hårt arbete. Redan efter två, tre månader såg man hans förändring. Han jobbade stenhårt och tyckte att allting var väldigt roligt, målen trillade in på kontot. 

180823 Torns Astrit Seljmani protesterar mot domslut under fotbollsmatchen i Svenska cupen mellan Torn och IFK Göteborg den 23 augusti 2018 i Lund. Foto: Mathilda Ahlberg / BILDBYRÅN / Cop 178 /

Pratet om hur man hanterar spelare, som antingen är rätt eller fel för laget, leder oss in på ämnet om tränarrollen. Med en sådan lång erfarenhet av yrket måste man ha lärt sig ett och annat och å andra sidan satt sin egen prägel på hur fotboll ska spelas i Torns IF.
– Ledarskapet har förändrats under åren och man måste följa med i den processen. Står man kvar i hur det var för tio år sedan är man rätt snabbt rökt. Jag har försökt vara ödmjuk inför förändringar och tycker att jag är prestigelös i mitt ledarskap. Vi är tre tränare som jobbar med laget och som har tydliga arbetsuppgifter med anfall, försvar och helheten som jag står för. Jag lyssnar gärna och tror på att låta folk växa runt omkring en, det är lika viktigt som att man själv utvecklas. 
– Jag blir alltid respekterad och så som jag vill att fotboll ska spelas och hur mitt lag ska uppträda, det har jag fått bekräftat här under flera år. Hade jag inte känt att mitt sätt att uppträda och spela fotboll på var en del av klubben hade det nog känts som att jag misslyckats kapitalt. Kanske är det den största bekräftelsen man kan få som tränare när man ser laget spela som man vill. 

Likväl som Ringhov har satt sin prägel på Torns IF har föreningen satt sin prägel på Ringhov. Tiden hos klubben beskrivs som en ynnest, någonting han önskar att fler av hans kollegor får uppleva.
– Att ha varit med om hela resan i elva år och att få vara med att bygga laget, ha samma ordförande i åtta år, lagledare som man känner igen och har varit med i 30 år… Jag önskar att fler av mina kollegor hade varit med om det. Att ge sig in på en till sån här resa kommer jag inte göra, men jag är ödmjuk inför att jag har fått vara med om det. 

***

Säsongen 2020 står för dörren, coronapandemin till trots. När det här skrivs förbereds de sista åtgärderna för att tävlingsfotbollen ska få klartecken från myndigheterna. Som nykomlingar 2018 tog Torns IF Ettan södra med storm och slutade femma. 2019 blev ett svagare år där man slutade på tolfte plats. Inför i år beskriver Richard Ringhov sin trupp som “fantastisk”.
– Jag tycker att vi har en fantastisk trupp och om vi får ihop det kan vi uträtta väldigt mycket. Det är saker och ting som måste fungera för att nå väldigt långt, men vi har en bredd i truppen som gör att vi i ett väldigt komprimerat seriespel kan rotera. Det handlar också om att spelarna förstår varför vi gör det vi gör och köper det. Sen skulle jag vilja säga att vi har flera spelare nu med två års erfarenhet av Ettan. Ödmjukheten var inte riktigt med oss i fjol och då hade vi en tunn trupp. Vi tar med oss mycket från fjolåret. Dessutom har fyra av de fem spelare vi tagit in inför i år erfarenhet från superettan, det är ingenting som vi är vana vid och det är en sak som bidrar med spets och kvalitet.

Beskriv din och Torns IFs fotbollsfilosofi, hur vill ni spela fotboll?
– Jag har tänkt på det många gånger. Utefter det material man har att spela så effektivt som möjligt för att ta poäng. Men vad menar man med det? Faktum är att om man kan identifiera och se vad var och en är bra på kan man utefter det bygga ett spel som är så effektivt att man i förlängningen vinner fotbollsmatcher. 
– Vi tycker själva att vi har en vinnarmentalitet, att man förstår innebörden av ett extremt stort engagemang och hårt arbete. Vinner man inte är man inte nöjd och vill göra det ännu bättre nästa vecka. Man har inte riktigt i Torn att göra om man har halva huvudet i nästa förening.

Du var inne och snuddade på transferfönstret tidigare, vad för intressant har hänt där för Torns del?
– En spelare kom redan i somras, Victor Larsson, då 18 år från MFF som fick lämna deras u19-lag. De stegen och tålamodet han hade och har visat under säsongen visar en utveckling som gått spikrakt uppåt. Sen har vi Dardan Mustafa som kom inför i år och som är en nia, någonting som vi har saknat under ett par år. Jag tror att han blir väldigt viktig i vårt anfallsspel. Vi har Granit Stagova som kom från BoIS i fjol, mycket duktig och jag förväntar mig mycket från honom, han har visat sig väldigt bra sen han kom.
– Sen har vi Zadran som kom från IFK Malmö och som spelat med Landskrona i superettan. Han vet nog vad som krävs för att ta sig vidare från division 1, är han beredd att lägga ned det jobbet blir det en fantastiskt bra säsong. Och Alan Asaad som vi fick från Degerfors i somras. Han hade en tung höst men han hade inte riktigt den energin som krävdes. Det han har visat i år har varit fantastiskt bra, fortsätter han med den kurvan blir det bra.

Och om vi då ska tippa Ettan södra säsongen 2020, vilka lag har du som favoriter?
– Jag tror att det som BoIS byggde i fjol, om de får rätt start, kommer de att tillhöra toppen, det är jag säker på. Sen så är det nog rätt öppet där under vilka som är med och vilka som klamrar sig fast. Jag hoppas verkligen att Torns IF kan blanda sig in i topp fyra, hoppas och tror det. Alla som håller på med det här vet att det är många parametrar som spelar in.

180407 Torns Christopher Nilsson och Ludvig Bergman jublar med Niklas Nilsson efter hans 0-1 mål under fotbollsmatchen i division 1 södra mellan Lund och Torn den 7 april 2018 i Lund. Foto: Petter Arvidson / BILDBYRÅN / kod PA / 92014

***

Åren i Torns IF har bjudit på många speciella händelser som har en särskild betydelse för Richard. Han lyfter fram avancemanget till Ettan, en nervkittlande (och framgångsrik) seriefinal i division 3 mot ett storsatsande Höörs IF där ett dubbelmöte spelades inom loppet av sex dagar och när man fick möta Malmö FF som förberedde sig inför den allsvenska omstarten och senare ett Champions League-kval.
Richard Ringhov har varit med på resan när en vanlig svensk fotbollsförening tagit kliven från de lägre divisionerna till att nu nosa på elitfotbollen och han tror inte att klubben har nått vägs ände. 
– Jag kan säga så här att den dagen jag tvivlar på det kommer jag att sluta. Den dagen klubben säger att det nog hade blivit för dyrt att gå upp en serie måste man ta sig en tankeställare. Det finns mer att hämta… och den där jävla svenska cupen, man vill så in i helvete gå till ett slutspel, men vi har fallit på mållinjen ett antal år. I fjol mot Jönköpings Södra i förlängningen, de gjorde 2-1 med en minut kvar. 

Har du några egna mål med att coacha högre upp i seriesystemet?
– Nej, inget personligt mål. Det hade varit fantastiskt kul men sen är det alltid så att man är djupt förankrad i Lund. Det hade varit jätteskoj men det är ingenting jag drivs av. Jag drivs av resultatet i Torn istället för att undra över vad som händer med mig. Man ska verka där man är här och nu och så får framtiden utvisa vad som händer.

Så… hur länge tror du att du blir kvar i Torns IF?
– Jag har kortare väg kvar än vad jag lagt bakom mig, så mycket kan jag säga. Sammanfattningsvis är jag oerhört ödmjuk över att få varit med i en klubb så här länge och dagen jag känner att jag är färdig kommer jag säga att jag slutar. Och säger klubben att de vill byta ut en respekterar jag det till 100 procent. Men jag har inte bestämt mig ännu. Denna säsongen kanske var en öppnare, ska det vara den sista? Sen tänker man om vi går upp, ska jag inte följa med? Det är många frågor som spelar in, så ingenting är hugget i sten, men jag är väldigt vaksam att på något sätt ha en feeling i kroppen av att nu räcker det, lite så jag tänker. Driver är det viktiga och att man vaknar på morgonen och ser fram emot träningen. Helheten ska kännas jättekul och inspirerande. Jag hoppas att jag och klubben kan avsluta samarbetet i rätt tid.