Krönikan: ”Södertälje behöver elitfotboll”

VM är i full gång och allsvenskan har snällt fått vänta på sin tur. Ettanfotboll vet bättre än så och har kört på i full fart, snart får man dock en välförtjänt vila innan allvaret drar igång igen med höstsäsongen. Den här texten blir funderingar runt framför allt vad det är som hänt/händer och kommer att hända i de båda Södertäljelagen Assyriska FF och Syrianska FC.

Det är ett faktum att det mer eller mindre händer något på lednings- eller tränarnivå hela tiden i svenska fotbollsklubbar, åtminstone på lite högre nivå. Ord som kontinutitet och långsiktighet får väldigt lite utrymme. Rätt ibland och fel ibland. Det finns inget givet facit och olika klubbar har olika förutsättningar.

Lokaltidningen i Södertälje, Länstidningen (lt.se) har under den senaste tiden haft fullt upp med att rapportera om tränarrockader i stadens två största klubbar, båda för tillfället tillhörande i division 1. Det är ingen mening med att fokusera på vad som varit men konstaterandet att Assyriska FF har haft sex (6) olika huvudtränare på tre år, den senaste tillträdde alltså så sent som för ett par dagar sedan. Syrianska FC har på mindre än fem (5) år förbrukat nio huvudtränare. Man behöver inte vara någon raketforskare eller speciellt involverad i fotbollen som sådan för att förstå att en sådan omsättning knappast gynnar verksamheten över tid.

***

Varför är det då så? Jag vet inte och jag ska inte heller dra till med allt för mycket spekulationer men så mycket kan jag säga att om inte det blir en ändring kommer det att dröja många år innan staden har ett elitlag i fotboll som är där för att stanna.
Jag var själv en del av Assyriska förra säsongen (assisterande tränare) och har ändå en hyfsad uppfattning om vad det är som händer i och omkring Södertälje fotbollsarena.

Passionen hos de som finns i både AFF och SFC är stor och viljan att ”ta sig tillbaka” är minst lika intensiv. Ekonomin har satt stopp för satsningar av rejäla mått även om Syrianska i år slog till med ett par riktiga klassvärvningar och Assyriskas trupp i år är klart att betrakta som en av seriens bästa. På pappret.

År 2020 träder det nya tv-avtalet på svensk elitfotboll i kraft och kapplöpningen om att då befinna sig i någon av de två högsta serierna kommer att vara galen. Det här året är det, trots allt, inte så många lag i den norra serien där man känner att man har gått ”all in” i sina satsningar.

***

Södertälje som stad behöver elitfotboll illa kvickt men det måste också ske på rätt sätt. Assyriskas säsong hittills har varit under all kritik (även enligt aktiva i klubben) och resultaten talar sitt tydliga språk. Det är ”tur” att det är trepoängssystem för det gör att säsongen trots allt kan räddas ännu, men då krävs det närmast en mirakulös vändning omgående. Att plocka in fjorton (14) poäng på Västerås SK (som nu ligger på kvalplatsen) är en uppgift som heter duga…

Syrianska å andra sidan har visat upp en klart bättre stabilitet resultatmässigt och utgångsläget inför fortsättningen är ljusare för dem sett ur ett poängperspektiv. Det skiljer bara hälften mot vad AFF har att plocka in, alltså sju poäng. Det är absolut ingen omöjlighet.

***

Vad framtiden har att ge klubbarna vet vi ju inte men ganska många röster har under ett par år höjts om att de borde slå ihop sina verksamheter och bygga ett lag i staden. Kommunen förespråkar säkerligen det med tanke på den trassliga ekonomin de båda klubbarna dragits med ett tag. Det är lätt att säga för utomstående, men sammanslagningar av den sorten är galet känsliga och personligen har jag svårt att se det hända i närtid, det är för mycket stolthet som ligger emellan.

***

Syrianska har gjort en rejäl satsning när man tittar på vilken spelartrupp man har och det är nog många i ledningen som verkligen hoppas att Saman Ghoddos säljs för stora pengar från Östersunds FK, då väntar nämligen ett rejält klirr i kassan även hos SFC i form av aktiverad vidareförsäljningsklausul. Det skulle röja klubbens ekonomiska problem åt sidan för ett tag och med all säkerhet även kunna ge utrymme för ytterligare investeringar i spelartruppen.
Det ska tillsättas en permanent tränare och jag förmodar att man väljer att vänta med det tills man vet vad som sker med Ghoddos-affären. Det är bara en känsla jag har. Förutsättningarna för en ny tränare i Syrianska är väldigt goda i mina ögon: Sportsligt är man ”med” i racet och ekonomin i någorlunda tryggad. Då kan passionen och viljan riktas enbart mot det sportsliga, det är en mycket bra utgångspunkt.

***

Assyriskas framtid då? Ja, som jag nämnde förut, truppen är riktigt vass och balanserad på ett mycket fint sätt. Att det finns mycket kapacitet i spelartruppen som inte är utnyttjad är i mina ögon tydligt. Kan man vända den usla trenden resultatmässigt finns det inget stopp. Men det är hög tid för det nu på en gång och marginalen för misstag är inte stor. Det finns en kapacitet även i Assyriska som för tillfället inte maximeras och det kan bara ändras av de som är verksamma i klubben.

***

Det måste finnas en framtidstro i var och en av klubbarna för klockan tickar på. Resultaten på planen och besluten på ledningsnivå måste i rask takt peka spikrakt uppåt utan att vara för kortsiktiga. Viljan och passionen är det inget fel på och ska publiken få återvända till Södertälje Fotbollsarena för elitfotboll igen är de närmaste månaderna väldigt viktiga för båda klubbarna. Alltså kortsiktiga bra beslut och resultat för den långsiktiga verksamheten.

Magnus Österberg